Radikalisering
Människor radikaliseras av olika skäl och i olika miljöer. I vårt arbete har vi ändå kunnat identifiera gemensamma drag i radikaliserings-processen. Dessa är synliga vare sig personen väljer att gå in i en vänsterextrem autonom miljö, en högerextrem vit makt-miljö eller en islamistisk miljö. Några av de tydligaste gemensamma dragen är: - upplevelser av orättvisor och kränkningar av den egna personen eller av andra som man identifierar sig med,
- attraktion till förenklade världsbilder där världen delas in i goda och onda krafter, och
- känslan av tillhörighet i en liten sammansvetsad grupp med stark gemenskap och lojalitet där man anser sig ha en plikt att kämpa på det godas sida, med våld om så krävs.
Det går också att särskilja drivkrafter som kan förklara varför personer ansluter sig till en radikal grupp:
- En kategori personer drivs framför allt av ett sökande efter meningen med livet.
- Andra drivs i första hand av att de upplever starka orättvisor i omvärlden.
- Ytterligare en grupp kommer i kontakt med den radikala miljön genom vänner, föräldrar, syskon eller andra släktingar som redan befinner sig där.
Avradikalisering
Att bidra till avradikalisering är en central del av Säkerhetspolisens förebyggande arbete. Vissa personer lämnar den radikala miljön som en följd av förändrad livssituation. Andra lämnar den som en följd av inre konflikter eller för att de tvivlar på dess nuvarande ledarskap. Avgörande för en bestående avradikalisering är att personen upplever en större samhörighet med det omgivande samhället. För att åtgärder som syftar till att uppmuntra avradikalisering ska vara effektiva måste de bygga på frivillighet, dialog och personliga relationer. Fokus bör ligga på beteende — inte på ideologi. Med andra ord arbetar Säkerhetspolisens i detta sammanhang för att personer eller grupper ska avstå från att använda, främja eller förespråka våld i politiska syften.