Säkerhetspolisen ställer sig i allt väsentligt bakom utredningens förslag. Myndigheten ser mycket positivt på att vissa arbets- och spaningsmetoder som idag regleras av allmänna polisiära befogenheter regleras särskilt så att de närmare förutsättningarna för myndighetens användning av metoderna klargörs. En särskild reglering skapar tydlighet och bättre förutsättningar för enhetlighet i beslutsfattandet, vilket ökar rättssäkerheten och skyddet för den personliga integriteten.
Säkerhetspolisen ifrågasätter inte att vissa åtgärder ska bli föremål för en starkare kontroll, men har en annan syn på behovet av ett särskilt beslutsorgan, fristående från myndigheten, i säkerhetsunderrättelseverksamheten. Säkerhetspolisen pekar på behovet av samordning av besluts- och kontrollorgan i säkerhetsunderrättelseverksamheten. Säkerhetspolisen efterlyser också en helhetssyn på säkerhetsunderrättelseverksamheten i det fortsatta beredningsarbetet. Myndigheten anser att tillsyn från Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och ett ökat krav på dokumentation är tillräckligt för att uppnå en starkare kontroll av verksamheten.
Säkerhetspolisen har även identifierat andra problem med ett särskilt beslutsorgan, t ex gällande gränsdragningsfrågorna. Myndigheten menar att det krävs en mer djuplodande analys kring lösningen med en nämnd än den som hittills skett. Det är särskilt viktigt eftersom utan förmåga att fatta beslut om särskilda spaningsåtgärder i underrättelseverksamheten fråntas myndigheten möjligheten att effektivt kunna styra verksamheten utifrån ett helhetsperspektiv.
Läs remissvar Särskilda spaningsmetoder (SOU 2010:103)