Utskriftsversion
Underrättelseverksamhet innebär att samla in och bearbeta information för att kunna använda den i specifika syften. Underrättelseverksamhet i sig är inte olagligt. Den information som hämtas in kan komma från öppna källor som tv, tidningar och internet.
Det är när en person försöker komma åt hemliga uppgifter eller använder sig av dolda källor som underrättelseverksamheten är olaglig. Ett exempel på dolda källor är fysiska källor, det vill säga personer. Fysiska källor kallas spioner. En spion är en person som försöker komma över hemliga uppgifter för att överlämna dem till främmande makt.
Underrättelseverksamhet bedrivs oftast på så sätt att en särskilt utbildad representant för en främmande makts underrättelsetjänst - en underrättelseofficer - söker efter, hittar och värvar en agent - en spion. Agenten är en person som har tillgång till den hemliga information underrättelseofficeren är ute efter. Underrättelseofficeren försöker sedan handleda sin agent på ett dolt sätt så att Säkerhetspolisen inte ska upptäcka de hemliga kontakterna.
Underrättelseofficerare som är i Sverige under falsk förespegling utger sig för att vara till exempel diplomater, journalister eller affärsmän. När de värvar agenter sker det för det mesta i sex steg:
Underrättelseofficerare värvar agenter för att komma åt hemliga uppgifter
Underrättelseverksamhet bedrivs oftast på så sätt att en särskilt utbildad representant för en främmande makts underrättelsetjänst - en underrättelseofficer - söker efter, hittar och värvar en agent - en spion. Agenten är en person som har tillgång till den hemliga information underrättelseofficeren är ute efter. Underrättelseofficeren försöker sedan handleda sin agent på ett dolt sätt så att Säkerhetspolisen inte ska upptäcka de hemliga kontakterna.
Underrättelseofficerare som är i Sverige under falsk förespegling utger sig för att vara till exempel diplomater, journalister eller affärsmän. När de värvar agenter sker det för det mesta i sex steg:
- Sökningsfasen: Det första steget efter att underrättelseofficeren får ett uppdrag är att ta reda på var den relevanta informationen finns.
- Målsökningsfasen: Därefter görs en mer riktad sökning. Officeren tittar på lämpliga personer och skannar av vad som finns i till exempel öppna register.
- Studiefasen: Den som har valts ut för att värvas kartläggs. Hur är personens finansiella situation, personlighet, umgänge, familj etcetera?
- Närmandefasen: En första kontakt görs. Den ser alltid ut som en slump; kan vara att några ord växlas i gymmet eller när man är ute och går med hunden . Den utvalde har ingen aning om att det är planerat och långsiktigt.
- Vänskapsfasen: Underrättelseofficeren startar en charmoffensiv för att utveckla bekantskapen till vänskap. Den utvalda får oskyldiga testuppdrag som belönas för att få han eller henne att känna sig uppskattad och betydelsefull. Vaksamheten och omdömet bryts ned. Denna fas kan ibland byggas upp under flera år.
- Värvningsfasen: Den framtida agenten har blivit van vid att lämna över saker. Till sist kommer det kritiska ögonblicket, själva genombrytningen. Man börjar prata känslig och hemlig information. Är den utvalde villig att lämna ut sådan? I så fall har han eller hon blivit en agent för en främmande makt.
| Säkerhetspolisen | Box 12312 | 102 28 Stockholm | Tfn: 010-568 70 00 | Fax: 010-568 70 10 | E-post: sakerhetspolisen@sakerhetspolisen.se | Om webbplatsen |