Främmande makt försöker på olika sätt att påverka Sverige och övriga Europa. Säkerhetspolisen bedriver ett omfattande underrättelsearbete och agerar för att på olika sätt begränsa handlingsutrymmet för främmande makts påverkansförsök i Sverige.

Flera länder bedriver påverkan mot Sverige och Europa, men det land som utmärker sig mest är Ryssland. En del i Rysslands säkerhetshotande verksamhet mot västvärlden är påverkansaktiviteter som syftar till att skapa oro, polarisera och vilseleda. Syftet kan också vara att testa västvärldens reaktion och beredskap.

– Säkerhetspolisen har under året bedrivit ett omfattande underrättelsearbete och analyserat händelser och incidenter för att få en god lägesbild, säger Ali*, som jobbar med analys på Säkerhetspolisen.

Informationspåverkan

Ryssland har sedan lång tid tillbaka bedrivit informationspåverkan mot Sverige och övriga Europa. Det är en verksamhet som är fortsatt prioriterad för den ryska regimen. Inte sällan handlar det om narrativ där andra länder utmålas som Rysslands-fientliga eller budskap som förstärker polariserande frågor i ett samhälle. Rysslands underliggande säkerhetspolitiska syften är att säkerställa den egna regimens fortlevnad, försvaga samarbetet i Nato och underminera västerländskt stöd till Ukraina.

– Möjligheten för Ryssland att nå framgång med påverkansoperationer begränsas av att det finns ett starkt stöd för Ukraina i Sverige, en bred politisk enighet i motståndet mot Ryssland och en låg grad av mottaglighet för pro-ryska idéer hos den svenska befolkningen. Det behövs dock en vaksamhet för påverkan. Det är viktigt att vara källkritisk och ha ett kritiskt förhållningssätt till information, säger Ali.

I takt med att flera ryska underrättelseofficerare med diplomatisk täckmantel utvisats från Sverige har Ryssland behövt använda andra plattformar för sitt underrättelse- och påverkansarbete. Det kan exempelvis handla om underrättelseofficerare som tillfälligt reser in i Sverige eller organisationer i Sverige med koppling till den ryska staten.

Ett exempel på en sådan plattform är den rysk-ortodoxa kyrkan av Moskvapatriarkatet. Säkerhetspolisen har sedan flera år tillbaka sett att ryska staten använder den som en plattform i syfte att bedriva underrättelseinhämtning samt annan säkerhetshotande verksamhet i form av påverkan mot Sverige och mot individer i den ryska diasporan i Sverige. I samverkan med andra myndigheter har Säkerhetspolisen agerat för att reducera möjligheten för Ryssland att använda kyrkan som plattform för att bedriva säkerhetshotande verksamhet.

Hybridhot

Sabotagehotet från Ryssland är reellt. Det är en del av den ryska strategin att destabilisera länder i Europa. Särskilt prioriterade är mål som påverkar västs möjlighet att stödja Ukraina.

I flera fall har Ryssland genomfört denna typ av aktiviteter mot europeiska länder. Ett exempel är de ryska drönare som kränkte polskt luftrum i september 2025 och som ledde till att Polen åberopade Natofördragets artikel 4 om samråd i samband med säkerhetshot.

Det senaste året har det i Sverige rapporterats om skadegörelse på telemaster, kablar som gått sönder på Östersjöns botten och andra misstänkta sabotage.

– Säkerhetspolisen har under det gångna året bedömt fall av misstänkt sabotage, exempelvis mot undervattenskablar, elstationer och vattenanläggningar. Inget fysiskt sabotage har än så länge kunnat knytas till främmande makt, säger Ali.

Det finns också händelser som Säkerhetspolisen har kunnat fastställa att främmande makt legat bakom. Under det senaste året har det bland annat genomförts cyberangrepp med koppling till rysk underrättelse- och säkerhetstjänst.

– Det är viktigt att agera när det verkligen gäller, men samtidigt inte dra förhastade slutsatser och utgå från att Ryssland ligger bakom allt som händer. Det riskerar att skapa en oro, att händelsen får en eskalerande effekt och leda till att samhällsresurser används fel. Det är precis det som främmande makt vill uppnå. Men samtidigt får vi inte vara naiva utan ha beredskap för att sabotage från främmande makt kan inträffa, säger Ali.

Säkerhetspolisen märker tydligt att när incidenter och andra händelser inträffar ökar även rapporteringsbenägenheten och uppmärksamheten kring liknande företeelser under en tid.

– Det är bra att det finns en vaksamhet hos allmänheten kring avvikande observationer och att man berättar om sådant man ser. Samtidigt är det mycket svårt att med blotta ögat exempelvis avgöra vad som är en drönare och vad som är något annat som flyger omkring i luften, inte minst i mörker, säger Ali.

Samverkan för höjd förmåga

Säkerhetspolisen har förstärkt samverkan med flera svenska myndigheter sedan Rysslands angrepp mot Ukraina år 2022. Det betyder bland annat att andra myndigheter får ta del av mer information om hotbilden från Ryssland. Målsättningen är att svenska myndigheter ska få en bättre lägesbild och gemensam uppfattning om hur hotet ser ut.

– Sverige behöver bygga en förmåga för hela samhället att möta den komplexa hotbild vi ser från främmande makt. Då behöver hela samhället arbeta mot samma mål. Den förmågan har förstärkts avsevärt, säger

*Ali är ett fingerat namn.